guldsilverkoppar

Jag lovade ju att försöka att inte vänta 2 veckor o 5 dagar med att skriva, o se här. Jag höll mitt löfte! Nu kanske ni av rubriken att döma väntar er något djupt inlägg om typ att man ska fånga dagen o leva nuet o allt sånt där, men jag måste tyvärr göra er besvikna. You only live once är bara en Strokes-låt som fastnat i mitt huvud, och suttit kvar där hela dagen.

Fast när vi ändå är inne på leva i nuet-ämnet kan jag ju passa på att meddela att jag tror att det är något för mig. Inte fullt ut kanske, men typ. Kan man inte använda det som en ursäkt till att skita i läxor o bara göra roliga saker istället? Då lever man ju i nuet. Så har jag levt den senaste tiden. Det har varit asskönt. Livet har gått som en dans. Jag har varit mycket gladare än vad jag varit på länge, alltså sådär genom-glad. Vanligt glad är jag nog ganska ofta, men nu har jag varit genom-glad, vilket är typ tusen gånger bättre. Snart kommer det säkert att slå tillbaks, men den tiden den sorgen, som en god vän till mig brukar säga (även om hon alltid använder uttrycket vid fel tillfällen).

Utöver att jag ska satsa på att bli en leva i nuet-människa har jag upptäckt en annan sak om mig. Jag älskar mat. Nu kanske ni tänker "Men Stephanie, det där var väl ingen nyhet?" men det är det faktiskt. Jag, och de flesta runt omkring mig, har länge vetat att jag är väldigt matglad av mig. Men, jag älskar mat. Alltså, älskar. Älskar med stort Ä. Detta kom jag fram till när jag låg och läste en bok häromkvällen (just det, jag har börjat läsa en bok för nöjes skull nu också, det var länge sedan, säkert en av flera bidragande orsaker till min nyfunna genom-glädje) som handlar om en person som ska finna lyckan, kärleken och meningen med livet. Klyschigt, kanske ni tänker, men faktiskt inte. Hon gör det nämligen genom att resa till Italien (för att lära sig om njutning, men förvånansvärt nog inte sex), Indien (för att lära sig om fromhet, typ meditera o sånt) o Indonesien (för att lära sig kombinera njutning och fromhet). Och det är hennes beskrivningar av Italien jag fastnat för. Eller rättare sagt, hennes beskrivningar av det italienska köket. Jag dör, det bara vattnas i munnen på mig, och nu har jag allvarliga funderingar på att någon gång i livet bli kock. Det ligger ju i släkten, så det kanske skulle funka. Men vi får se, med tanke på att jag tidigare haft allvarliga funderingar på att bli prinsessa, delfinskötare och statsminister kanske vi ska ta den här kock-idén med en nypa salt (hö hö).

Men se där, rubriken kanske passade ganska bra till inlägget iaf. Vad bra att jag har en tendens att glida in på sidospår. Anywho, nu ska jag gå och (surprise) äta, sen ska jag nog lägga mig och läsa, har ju kommit fram till Indien-delen och jag kanske kan ge några bra tips till mina kära parallellklassare som drar till Indien snart. Ha en fin kväll allihopa, och glöm inte, prick 1 vecka kvar till julafton, prick två veckor kvar till nyårsafton/min födelsedag, och prick 1 månad (för vissa av oss) till fältstudierna! Hjälp!


Egentligen skulle jag lägga in You only live once med the Strokes, men det funka inte så det får bli dagens allsång i skolan istället. Oasis - Don't look back in anger, en tidlös favorit!